Angående syjuntan

     Syjuntan är den fasta grund på vilken samhället vilar. Förskräckande många män i beslutsfattande ställning skulle utan syjuntans benägna bistånd ha gått med trasiga byxor genom historien. Vad skulle det ha spela för roll? undrar du. Jag hisnar inför frågan. Det har med självförtroende och framgång att göra. Osäkra män fattar osäkra beslut. I tuffa förhandlingstider krävs det män som kan koncentrera sig på sin uppgift, utan att distraheras av byxornas och strumpornas standard. 
     Syjuntan spelar också en avgörande roll i det nutida informationssamhället. I det stora flödet av ovidkommande fakta gäller det att med osviklig precision plocka ut väsentligheter, det som har relevans för den närmaste kretsens överlevnad och välbefinnande. I syjuntan arbetar man i grupp med att titta på just sådana saker. Vad heter chefens älskarinna? Hur mycket betalade de för villan? Vem håller vem om ryggen? Vart far de på semester? Spelar han golf? Ovärderlig kunskap i affärsvärlden. Lagliga - men högeffektiva insidertips på hala vägar där det gäller att inte blamera sig.
     Jag skulle faktiskt vilja gå så långt att jag påstår att det var i syjuntans kreativa krets som elden uppfanns. Det är bara en tidsfråga innan forskningen verifierar mitt utlåtande så att fakta i sak kan publiceras i vetenskapliga tidskrifter. När du läser om de nya rönen så minns att det var här i denna tidning, just här, du läste det först. Någon gång under filur- eller bravur-tiden samlades kvinnorna för att tvinna trådar av ull och därefter väva tygstycken till höftskynken. (Det här var före naken-Jannes tid, när man fortfarande levde i illusionen om att det fanns något att dölja som var värt mödan.) Kvinnorna samlades och en av dem täljde sig pinnar att sticka med. Och snart hade alla täljt sig pinnar. En modesak vinner snabbt gehör. I ett vinande tempo stickade man och när pinnarna i denna takt gneds mot varann slog det gnistor som fick ulltussarna att flamma och så kom elden i människornas tjänst.
     Utan syjuntan skulle den svenska matkulturen utarmas och förtvina. Vem farao skulle komma på tanken att äta färskpressad pilgrimsmussla med apelsinsås om man inte fick inspiration. Syjuntan torde också kunna ersätta psykoterapeuter, fritidskonsulenter och färganalytiker. Passar jag eller passar jag inte i blått läppstift. Jag behöver bara se mej omkring. Svaret syns i deras ansikten. Gratis! 
     Syjuntan borde vara en given remissinstans! Om G (Persson) hade lyssnat på landets kvinnor hade han sluppit bli så putt efter EMU-valet. ”Vi lyckades inte med vår kampanj.” Slutar folk tänka själva för att det bjuds på kola och geléråttor! Hade kampanjen gällt kärnvapen, dödsstraff och halverade pensioner hade den också misslyckats. Det är bara att fråga syjuntan.


Anna Jansson