|
Att fastna med skägget i brevlådan
Lyssnade på P4:ans program Klartext
för ett tag sedan när jag stod i köket och hackade lök till en malaysisk
fläskfilégryta så tårarna sprutade. Man diskuterade om det hette
kyrkdisko eller kyrkodisko i drygt 60 minuter. Fascinerande, det är
klart man blir påverkad av en sådan maratonframställning och jag började
klura på vad jag själv hade för funderingar kring det svenska språket.
Varför heter det språklig dräkt och varför talar man om att klä sina
tankar i ord. Gissar att det var någon i textilbranschen som var först
framme med saxen och skräddade orden och vände kappan efter vinden.
På mitt jobb har vi ibland Värsta språket, tycker jag. Om Fredrik
Lindström släpptes lös en eftermiddag skulle han hitta uttryck som
”Patienten går i väggen.” Och då menas inte den bildliga vägg stora
delar av Sveriges befolkning brakat in i de senaste åren, utan en mindre
fast väldigt konkret sådan. I klartext betyder det att patienten får
syrgas från ett uttag ovanför sängen i stället för från en mindre tub på
hjul. I min bransch säger vi också. ”Man ska inte ropa hej förrän man
har fått ett bäcken.” I nedskärningarnas tidevarv vet många av
erfarenhet vad som händer när man inte får ett bäcken i tid, så det
ordstävet är fullt användbart.
Ett samhälles värderingar formar sålunda språket. Det är slående hur
ekonomiska termer infiltrerar och tar över orden för känslor och
relationer. Man köper en idé, investerar i ett äktenskap och kalkylerar
med att det ska hålla. Betyder förskjutningen något i praktiken eller är
det bara ord? Personligen måste jag säga att det rent praktiska biten
som intresserar mig mest, inte själva språkriktigheten. När man till
exempel säger att någon ”målat in sig i ett hörn” börjar man ju fundera
på hur ordstävet kom till. Jag menar om någon verkligen målade in sig i
ett hörn och vad han gjorde sedan. Om han behöll strumporna på eller
gick barfota. Det borde han ha gjort om han var rädd om skorna. ”Man ska
inte såga av den gren man sitter på”, säger vi ju också. Och då står jag
där igen med min fråga: Har någon verkligen gjort det? Och hur gick det
med den stackaren sedan, överlevde han och hur myntades uttrycket att
”fastna med skägget i brevlådan?” För detta krävs manligt könshormon för
att få skäggväxt och så behövs det en brevlåda. Måtte skägget växa inåt
och kväva dig, sa man till Beppe Volger i min barndom. (Beppes
godnattstund skulle aldrig funka idag. En hårig man som nattar dockor
och hjälper dem på toa. Barn är för upplysta.) Det var vansinnigt roligt
då och om man på något sätt kunde återupprepa processen med inåtväxande
hår skulle ingen kunna fastna med skägget i brevlådan och ordstävet
skulle för framtida generationer te sig helt meningslöst. Precis som
dunklet i en spegel, som var begripligt före spegelglasets tid.
Anna Jansson
|