En grytlapp till mor

När jag var barn för snart ett halvt sekel sedan var den obligatoriska julklappen till mor en grytlapp man gjort i slöjden. Jo, det är sant, så illa var det. Idag har människor så mycket bättre fantasi än vi hade på den tiden. Nu för tiden är det väl ingen som skulle komma på tanken att presenta en kvinna med husgeråd. Jag menar vem vill ha ett durkslag i rosa plast eller en osthyvel till eller en hushållsrullehållare med svensk flagga i furu? Kvinnor vill ha lyx och flärd. Kvalitetschoklad och parfym, badbomber med torkade rosenblad och nattlinnen i silke.
      Igår på syjuntan pratade vi om grytlappar och annat virkat vansinne. Hur mycket förspilld kvinnokraft finns det inte i mellanlägg till kaffekoppar och fat, garneringsband till ostar och virkade ponchos till män, prydnadstomtar och hyllremsor? Vi delade helt enkelt traumatiska virkupplevelser med varandra. E berättade att hennes värsta upplevelse var virkade mössor till toalettrullar. Den översta på pinnen får en mössa som matchar det lurviga överdraget på sitsen och den dito badrumsmattan som ligger redo att samla upp skvättarna som kommer utanför tronen när somliga står och kissar. Här nämner vi inga namn, men ni vet vilka jag menar. Mössan fungerar som stänkskydd om någon missar värre än så.
      Ls värsta var de virkade korgar med grepe som fanns i hennes barndom att ha konfekt i. Korgarna doppades i koncentrerad sockerlösning och torkades för att bli stela och sedan ställas fram som prydnad. Hon kunde inte låta bli att slicka på dom och tillslut blev de slappa och liksom säckade ihop på ett tråkigt och iögonfallande sätt. Den virkade bikinin var inte rolig den heller. När den hade sugit upp vatten blev den blytung som ett ankare och drog mot botten eller blev fem storlekar för stor och oregerligt hängig.
      Förr i tiden fick flickorna virka sina egna bindor i slöjden under stort smussel och hemlighetsmakeri och en flicka som satte sin binda på huvudet, för att den såg ut som en båtmössa, och marscherade blev avstängd från flickslöjden. Nejdå, det var inte på min tid – men egentligen inte så väldigt länge sen ändå. Min egen värsta virkupplevelse törs jag knappt omnämna. En släkting till mej kom på besök och presentade mej med en avlång virkad sak med ögla i toppen. Den var randig i gult och orange och jag tyckte den såg oanständig ut. Som en virkad kondom ur vinterkollektionen. Jag tordes inte fråga medan vederbörande var kvar, men sen viskade jag fnittrande till S när hon gått. ”Vad ÄR det här? Ska man skydda familjelyckan från frost med den eller vad då?” Fast jag var som vanligt fel ute, för livlig fantasi och du vet… Det var en formad grytlapp till stekpanneskaftet.


Anna Jansson